Nytt i forumet
Vi finns på Facebook
Användarnamn:
Lösenord:

Uppdaterat: Torsdag den 13:e Maj 2010 kl 21:17:47
Vår tid på neonatal
Min dotter Ebba föddes i april 2009 i v 28+1. Vi spenderade totalt 9 veckor på sjukhus, 6 v på Östra och 3 v på Mölndal.
Under sjukhustiden kändes det som om vi levde i en bubbla. Livet utanför sjukhuset var ointressant. Allt handlade om hur Ebba mådde.
Vi orkade/ville knappt prata med de andra föräldrarna, det blev mest artighetsfraser när man möttes. - Vi va ju inte på sjukhuset för att träffa nya vänner, vi va där för att vi va tvungna för Ebbas överlevnad.
  
Personalen rekommenderade att vi skulle gå med på en fikaträff som Prematurföreningen anordnade och vi ångrar det inte en sekund!
Det va det bästa rådet vi kunde få vid det tillfället. Med på fikan va även några av de andra föräldrarna från samma sal som Ebba låg på.
Träffen gjorde att vi började prata med varandra, utbytte känslor, tankar och upplevelser.
De föräldrarna som vi träffade där har vi fortsatt att umgås med även efter sjukhustiden.
När vi kom hem kändes det bra att ha kontakt med andra familjer som hade varit i samma situation. Vi brukar säga att vi pratar samma språk. Har man inte varit på neonatal så är det svårt att sätta sig in i och förstå.
  
Det gjorde så mycket gott att vara med på en enkel fika, dels för att vi lärde känna de andra familjerna men även för att vi fick chansen att träffa familjer som hade varit med om samma sak, vars barn nu va stora.
Träffen gjorde att vi fick hopp om ett liv utanför sjukhuset och av den enkla anledningen är vi medlemmar i föreningen.
  
Johanna